Mälarbanan

Samrådsmöte Mälarbanan 25 mars

Det var cirka 40 stycken externa digitalt närvarande vid mötet.

Inkomna frågor och svar

TB: Är verkligen perrongerna så långa på Solnas sida. I väster ska de ju gå till nuvarande uppgång i Sundbyberg under den nya överdäckningen vid Torget?

TB: Men visst vill Sundbyberg ha kvar sin uppgång vid torget dvs. i dagens läge med anslutning till Tvärbana och bussar?

Svar: Det som visas i illustrationerna stämmer med hur det är tänkt. Perrongerna kommer i huvudsak ligga i Solna, med en stationsuppgång i Sundbyberg.

LL: "Inom kvarteret möjliggörs både kontor och bostäder. I samrådsförslaget redovisas ingen bostadsgård, och förutsättningar för bostäder inom kvarteret ska utredas i planens granskningsskede"? Vad menas avser mitt i planbeskrivningen

Svar: Det östra kvarteret vid överdäckningen möjliggör vi i samrådet för både bostäder och kontor. Kvarteret har inte studerats i detalj och det är därför vi öppnar upp för båda användningarna. Det kommer till nästa skede, granskningen, vara specificerat vilket användning kvarteret ska ha.

AO: Trappor minskar tillgängligheten mellan Skytteholm o Huvudsta för funktionshindrade, äldre och i princip alla. Utöver hiss kan det finnas ett alternativt sätt att ta sig över på en gångväg t ex?

Svar: Den nya gatukopplingen från Framnäsbacken upp på överdäckningen kommer att vara ett alternativ för att ta sig mellan Skytteholm och Huvudsta.

LL: Vilka överväganden har gjorts kring cykelvägar då planen innebär tydliga begränsningar - samråd med vilka?

Svar: Förslag på nya cykelvägar har skett genom dialog mellan Solna stads trafikplanerare, stadsmiljöchef, stadsträdgårdsmästare, planarkitekt och anlitade konsulter i form av landskapsarkitekter och trafikplanerare. Det har utifrån de nya förutsättningarna gällande järnvägen skapats ett så bra, tryggt och gent förslag som möjligt. Det ska även studeras vidare i processen.

​L: Varför ingår inte Oskarsrogatan i detaljplanen? Den blir mycket påverkad av ev. breddning och genomfartstrafik.

​ Svar: Oskarsrogatan kommer att ha kvar sin funktion som gata och av den anledningen har vi inte sett något behov av att ta med gatan i detaljplanen.

EP: Hur tänker ni vad gäller transport av farligt gods genom bostadsbyggelse?

Svar: Detaljplanen planeras så att riskfrågorna är beaktade och att förslaget inte påverkar riskerna i området.

LL: Det finns undersökningar att behovet av kontorslokaler minskar i framtiden pga digitalisering och nya kontorslösningar - vilka analyser ligger till grund för planerad 100 000 utökning av kontorslokaler?

Svar: Vi kommer i den fortsätta processen, tillsammans med byggaktörer, fortsätta att utvärdera behovet av kontor och bostäder.

LL: Hur ser man på miljökonsekvenser under byggtiden?

Svar: I Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) är konsekvenserna under byggtiden beskrivna översiktligt och mer generellt. Konsekvenser under byggtiden härrör t.ex. från transporter till/från arbetsområdet, buller från arbetsområdet, schakter i mark och vatten och utsläpp till luft. Detta kommer noga att följas upp i olika kontrollprogram för byggskedet. Kommunen och i vissa fall även Länsstyrelsen bedriver också tillsyn under byggskedet för vissa arbetsmoment kopplade till t.ex. buller, markföroreningar och vatten.

EP: De få gröna ytor som finns i Solna kommer att bli ännu färre - hur försvarar ni det?

Svar: Detaljplanen innebär att vissa gröna ytor kommer att tas i anspråk. Planeringen innebär alltid många avvägningar där olika intressen ställs mot varandra. Detaljplanen innebär att många nya värden tillförs i området samtidigt som det sker på bekostnad av att befintliga gröna ytor tas i anspråk. Genom att förtäta Solna inåt, så kan vi spara stora sammanhängande naturområden och strategiska gröna kopplingar. Grönytorna inom detta planområde har lokala värden men ingår inte i Solnas strategiskt utpekade grönytor. Inom planen ska också nya gröna ytor och kopplingar skapas som långsiktigt kan bidra till nya ekologiska värden.

LB: Hur stora koldioxidutsläpp kommer planen att ge upphov till? Byggnationen samt förlusten av kolsänkor som försvinner när träd och naturmark tas bort. Tack!

Svar: Det har vi inte räknat på i detta skede. När en eller flera exploatörer finns med i bilden och vi tydligare vet vilken typ av bebyggelse som planeras kan bebyggelsens klimatavtryck tydligare beräknas samtidigt som man i projekteringen kommer få en tydligare bild av antalet träd som kommer behövas tas ned, liksom tillföras mm.

LL: Bullenivå vid själva byggandet tex pålning och sprängning och schaktning?

Svar: Det är i detta tidiga skede inte beräknat men i Naturvårdsverkets riktlinjer för byggbuller finns regleringar om hur mycket det får bullra från ett arbetsområde. Kommunen bedriver också tillsyn under byggtiden där bland annat buller ska följas upp.

LB: Vilka planer finns för ekologisk kompensation?

Svar: En viktig fråga som vi tar med inför nästa skede av planprocessen och där vi behöver lyfta blicken utanför planområdet tillsammans med kommunekologen för att hitta rimliga och bra kompensationsåtgärder som kan återskapa de ekosystemtjänster som går förlorade till följd av detaljplanen.

​LB: Hur stor blir grönytefaktorn i de nya kvarteren?

Svar: Vi har inte beräknat grönytefaktorn för förslaget till samrådet.

AF: När nya kvarteren söder om järnvägen byggs, var planerar man att ha återvinningsstaionen? Och var kommer man att lägga den snö som förvaras i närheten?

A: Återvinningsstationen är mycket populär (ofta fullt) Behövs ersättning på båda sidorna av järnvägen! Det kommer också en mobil miljöstation en gång i månaden. Tag gärna med en eller flera möjligheter för den att stanna då det är en mycket bra service!

Svar: Ett nytt läge för en återvinningsstation på den södra sidan kommer att studeras till nästa skede, granskningen. Detsamma gäller förutsättningarna på den norra sidan. Den mobila miljöstationen kan fortsätta sin service även framöver.

Brf Ingenjören 3: hur ser ni att ni har tagit hänsyn till den befintliga bebyggelsen på framnäsbacken mot det nya kontorshuset vid frösundaleden - ni redovisar felaktigt grönområde där det finns parkering.

Svar: Relationen mellan befintlig byggnad och det föreslagna kontorshuset uppfyller nödvändigt avstånd mellan byggnader. Ljusförhållanden för de befintliga bostäderna kommer att studeras i den vidare processen. Parkeringsytan redovisas som den del av grönområdet med anledning av att det området innehåller gröna värden som är viktiga att beakta.

​Brf Ingenjören 3: varför prioriterar ni inte effektiva GC-förbindelser över eller under förbindelsen - det byggs en ny station i Solna business park som blir svår att nå.

​A: Hur ta sig över Frösundaleden? Ankdamskrysset är hopplöst segt att ta sig igenom. Kan övergångsställe bli aktuellt någonstans vid lokstallet ungefär?

Svar: Möjligheten att anlägga en passage över Frösundaleden där överdäckningen slutar är viktig att få till och det tittar vi på i den vidare processen.

TB: Målpunkten från Huvudsta C mm är ofta Solna C. Hur ska man cykla dit?

Svar: Antingen tar man den nya gång- och cykelkopplingen mellan Huvudsta C och överdäckningen och sedan vidare på Framnäsbacken och genom Skytteholmsparken eller så kan man ta sig på Storgatan och sedan via Huvudstagatan till Solna C.

EA: Det blir en väldigt lång sträcka utan möjlighet till att passera i östra delen när dagens järnvägsövergång stängs = en försämring. Finns ingen möjlighet till tunnel där järnvägsövergången finns idag?

Svar: En passage i samma läge som idag är inte möjlig, varken under eller ovan spåren, med en utbyggd järnväg. Huvudstagatan kommer att vara den bästa passagen att ta sig mellan de två sidorna av spåren.

AF: "Del av Ankdammsgatan byggs om" - vad innebär det förutom att parkeringsplatserna ska ligga längs med gatan istället för med bilarnas kortsidor mot gatan?

Svar: Det är i huvudsak parkeringarna som påverkas. Det blir färre platsen än idag och alternativa parkeringsplatser studeras i närområdet. Alla funktioner (gångbana, cykelbana, parkering, träd, körbana mm.) som finns idag kommer att finnas kvar i framtiden

M: Hur ser planerna ut för framtida stadsutveckling i området?

Svar: Den stadsutveckling som är planerad i området är just den som finns med i detaljplanen. Vad som händer i framtiden finns det inget att säga om i dagsläget.

Brf Ingenjören 3: hur planeras det för parkeringar för alla nya bostäder och kontorsplatser

Svar: All ny bebyggelse kommer att lösa sin parkering under den nya husen.

​GL: När bedömer man att bygget med intunnlingen kommer igång vid Ankdammsgatan?

​AF: När ska detta projekt starta och när beräknar ni att det ska vara klart?

Svar: Enligt Trafikverkets tidplan så planeras utbyggnaden av järnvägen år 2024. Byggtiden för järnvägen är cirka 8 år. Den i detaljplanen föreslagna bebyggelsen kommer att uppföras i etapper efter det att järnvägen är färdigutbyggd. Det går i dagsläget inta att säga när allt är klart.

Brf Ingenjören 3: finns det bullerkartor med den för den nya vägen från Ankdammsgatan mot Framnäsbacken och ny bebyggelse?

Svar: Det finns i framtagen bullerutredningen. Den finns här på projektsidan.

MK: Hur lång tid tar det i genomförandetiden att nuvarande sträckning av Huvudsta allé stänger för ombyggnation järnväg tills nya GC vägar öppnas enligt illustrationsplanen för den sträckan.

Svar: Det är svårt att svara på idag. Järnvägsutbyggnaden beräknas ta ca. 8 år, med start år 2024 och efter det ska bebyggelsen uppföras. Vilken del av bebyggelse som uppförs först kan vi inte svara på nu utan det får framtiden utvisa.

​BRF Anderstorp: Hur kommer nya cykelstråket påverka byparken/förskoleområdet. Idag är det redan mycket trafik vid hämtning/lämning.

Svar: Att det nya stråket ska vara tryggt och säkert är en förutsättning som vi utgår i planeringen. Utgångspunkten är att den idag befintliga trafiken och det tillkommande nya stråket ska samsas på ett tydligt och bra sätt.

Brf Ingenjören 3: Solljuset på fasaden på Framnäsgatan 22-28 kommer att begränsas avsevärt av det nya kontorshuset, hur kan det motiveras när översiktsplanen inte tillåter kontorsbyggnad på ytan?

Svar: Det är i detta område flera delar som inte är förenlig med översiktsplanen och det känner vi till och har informerat om i samband med samrådet. Det vi inte visste vid Översiktsplanens framtagande var utbredningen på den nya järnvägsanläggningen och således också den bebyggelse som skulle kunna vara möjlig intill. Ljusförhållanden för befintlig bebyggelse är något att studera i den fortsatta processen.

TB: Blir det ljussignaler vid anslutningen till Frösundaleden mot bron till Bromma?

Svar: Det är inte bestämt ännu. Vi ska titta vidare på vilken lösning som är bäst.

CG: Finns det beslut att stationen i Huvudsta kommer tas i bruk, när den ligger så nära den i Sumpan?

CG: Det är bra med kollektivtrafik. Men finns det verkligen behov av en Pendelstation i Huvudsta. Vilken analys ligger bakom den?

TB: Jag har inte sett något förslag från Trafikförvaltningen i Region Sthlm och SL om behov av en ny station i Huvudsta. Väldigt nära till T-bana i Solna C. Denna station kom fram vid diskussioner mellan Solna och Trafikverket. Vad säger resenärer på pendeltågen om en ökad restid?

​ CG: Det ska byggas en pendelstation i Huvudsta. Finns det beslut att den ska tas i bruk. Det blir u väldigt tätt mellan den stationen och den i Sumpan när den flyttas in i Solna. Knappt att tågen för upp farten......

Svar: Det finns idag inget beslut om att trafikera den kommande Huvudsta station. Ett sådant beslut fattas av Regionen, trafikförvaltningen. Stationen anläggs i samband med utbyggnaden av järnvägen och sedan är det Solna stads uppgift att motivera behovet för regionen att öppna stationen när den är färdigställd. Solna stads bedömning är att det finns ett stort behov av denna stationen och det skulle innebära en förbättring för många avseende tillgängligheten till kollektivtrafik.

​A-H L: Fick inte svar på varför man inte kunde däcka över hela sträckan vid Ankdammsgatan? Och varför måste man ens bygga en pendeltågsstation, finns verkligen behovet? Vi skulle nog hellre se en överdäckning och ett tystare område.

AJ: Vad är det som stoppar att järnvägen inte kan sänkas ner så ett den upplevada muren från Skytteholmssidan kan tas bort och möjligheten för genomfart med cykel kan behållas?

A-H L: Det ser ut som om vi som bor på Ankdammsgatan 26-30 kommer att få enormt höga bullernivåer. Hur ser ni på det? Vilka åtgärder planeras för att det ska bli uthärdligt att bo kvar? Och även - varför kunde man inte däcka över den sträckan också?

Svar: Åtgärder för bebyggelse som påverkas av järnvägsutbyggnaden i ytläge kommer att ske i dialog med Trafikverket.

I järnvägsutredningen utreddes flera lösningar med alternativa utformningar. Vid framtagande av utformning behöver Trafikverket förhålla sig till befintligheter och tekniska begränsningar för att skapa en fungerande spårgeometri för hela sträckan. I de underlag som ligger till grund för järnvägsplanen har detaljerad spårprojektering gjorts för att klara av att få plats med fyra spår genom ett så tätbebyggt område som Sundbyberg och Solna. Trafikverket har konstaterat att en sänkning av profilen skulle innebära stor påverkan på befintligheter som tunnlar och bebyggelser samt ekonomiska konsekvenser.

Samrådsmöte Mälarbanan 15 april

Det var cirka 30 externa digitalt närvarande personer vid mötet.

Inkomna frågor med svar

PF: Hur har samarbetet i planprocess etc. sett ut med Sundbybergs Planprocess?

Svar: Vi har ett samarbete med Sundbyberg där vi framförallt diskuterar frågor kopplade till kommungränsen vid Solna Business Park och Solna strand. Sundbyberg ligger ett steg före oss i Solna i sin planprocess och planerar nu sitt granskningsförslag.

A: Jag undrar hur hög stigningen blir mellan Skytteholm och Huvudsta där man ska passera för att ta sig mellan områdena (i dag finns tunneln). Många barn och äldre passerar här. Känns inte som att en hiss kommer att räcka. Det planeras för ett kontor mellan infart Nybodagatan och kurvan på Ankdammsgatan. Vore det inte bättre att lägga alla kontor bortåt Business Park? Och varför planeras det så många kontor i dessa pandemitider? Vad händer med parkeringsplatserna på Ankdammsgatan närmast järnvägen? I dag är cykelbanan längs järnvägen alldeles för smal. Den behöver breddas ordentligt.

MT: Om jag förstått det rätt så kommer det bli betydligt färre parkeringsplatser längs Ankdammsgatan än det är idag. Hur löser man parkeringssituationen där? Kommer det skapas fler parkeringsplatser i närheten där man kan parkera istället?

​Svar: Nivåskillnaden mellan Ankdammsgatan och överdäckningen, i läget för dagens tunnel, blir ca. 10 meter. Det kommer att finnas alternativa möjligheter, förutom hiss och trappa, att röra sig över överdäckningen, en ny anslutning från Framnäsbacken blir en passage med bra lutning där man med t.ex. rullstol. Rullator, barnvagn mm. på ett smidigt sätt kan röra sig. I kvarteret som är placerat mellan infarten till Nybodagatan och Ankdammsgatans kurva möjliggörs det för både bostäder och kontor. Vad som lämpar sig bäst i det läget kommer studeras vidare efter samrådet.

Om det behovet av kontor kommer att förändras i framtiden får marknaden utvisa.

Flera parkeringsplatser kommer att försvinna från Ankdammsgatan och ersättas inom närområdet. Det är också något som vi kommer titta vidare på. Cykelbanan kommer att ha en bredd som lever upp till det som är ingivet i cykelplanen och det innebär att den kommer att vara minst 2,5 meter bred.

​PF: Har ni haft funderingar på att etablera VC och/eller lokaler för Kyrklig verksamhet?

Svar: Det är inget som diskuterats i projektet.

PR: Vad händer med allen med träd som nu går längs Ankdammsgatan?

Svar: Den kommer till viss del bevaras och till viss del tas bort.

SJ: Hur kommer övergången från Skytteholmsparken mot Huvudstafältet fungera under byggperioden, det är många skolbarn/förskolebarn som går denna sträcka varje dag.

Svar: Trafikverket kommer att anordna en bropassage över spåren under byggtiden.

CG: Ni säger att ni inte tar upp MKB för jvg, vilket är OK. MEN, har ni sammanvägt samverkan som de båda MKB har.

Svar: Ja, det är gjort för de delar där vi föreslår bebyggelse.

PF: Finns det inte möjlighet rita byggnaderna så att fler biotopiska träd kan bevaras? tex. göra plats för träden i konstruktionen.

Svar: Vi kommer att se över möjligheterna att bevara så många träd som möjligt. Men att bevara träd som står i konstruktionen kommer inte att vara möjligt. Det är för stora ingrepp som kommer att ske i marken intill byggnationen.

LB: Hur många träd behöver tas ned som en följd av breddningen av järnvägen, och hur många är en följd av byggplanerna (placering av kontor och bostäder)?

Svar: Det har vi inte tittat på i detalj till samrådet, men det är något som vi tar med i den fortsatta processen.

A: Hur ska ni hantera bullret från spåren där de går i ytläge samt den nya genomfartsvägen/leden från Storgatan?

Svar: Trafikverket kommer att bygga bullerskyddsskärmar längs med hela sträckan där järnvägen i ytläge. Det behandlar i Trafikverkets järnvägsplan.

SJ: Kommer det bli mer ljud/buller från Nybodagatan upp mot den nya stationen jämfört med i dagsläget?

Svar: Trafikverket ansvarar för att järnvägsanläggningen inte orsakar buller som överskrider gränsvärden och vidtar vid behov nödvändiga åtgärder. Buller från gatutrafiken väntas inte generera sådant buller att åtgärder behöver vidtas.

CG: Hur mycket mer biltrafik kommer 100.000 kvm kontor att generera?

Svar: Eftersom kontoren inte kommer att vara färdigställda förrän om många år är det svårt att ge en exakt siffra. Exempelvis kommer kollektivtrafiken vara mer välutvecklad i Solna med bl.a. ny station längs Mälarbanan, öppning av den gula tunnelbanelinjen samt åtgärder för ökad framkomlighet för stombusstrafiken.

Om man strikt går på detaljplanens förslag till parkeringsnorm för kontor (7 per 1000 kvm BTA) skulle det innebära att 700 fordon per dygn anländer till kontoren på morgonen och 700 f/d åker därifrån på eftermiddagen. Detta förutsätter att varje p-plats är belagd under en arbetsdag samt att omsättningen per p-plats är. Sen ska det vägas in att kontoren är lokaliserade inom olika delar av detaljplanen så det kan påverka spridningen på trafiken.

​SJ: hur kommer trafiken på ankdamsgatan och nybodagatan påverkas under byggtiden? och hur mycket mer trafik beräknas på dessa gator när området är färdigbyggt?

Svar: Ankdammsgatan kommer enligt trafikprognosen att få en ökning av trafik, ca 1500 f/d. För Nybodagatan torde det inte bli någon skillnad då det är en återvändsgata.

A: I lokaltidningen har det tidigare gått att läsa att den nya stationen bara eventuellt tas i bruk. Det kan väl inte byggas en station som inte tas i bruk?

Svar: Det är Regionen, Trafikförvaltningen, som trafikerar pendeltågen och bestämmer således om tågen ska stanna vid den nya stationen eller ej. Solna stad arbetar med att skapa förutsättningar och kollektivtrafikunderlag för att Regionen ska ta beslut om att stanna vid den nya stationen.

BH: Hur blir cykelpassagen mellan Ingenting och Solnavägen? Blir det en bättre lösning eller en försämring?

​Svar: Å ena sidan kommer biltrafik att upphöra på Hedvigsdalsvägens sydligaste del men å andra sidan kommer en plankorsning över ett järnvägsspår att tillkomma. Trafiken på detta spår är dock begränsad och det rör sig om ca 5 passager per dygn.

Cykelstråket är utpekat som ett huvudcykelstråk i Solna stads cykelplan och kommer därför att utvecklas som ett sådant.

KL: Hur påverkas Oskarsro och Oskarsrogatan?

Svar: Oskarsrogatan kommer att få en ökad trafik i och med öppnandet av den nya gatan mellan Oskarsrogatan och Huvudstaleden. Området mellan järnvägen och husen längs Oskarsrogatan är smalt och det kommer vara så även i framtiden. Vissa justeringar av gatusektionen kan komma att göras men den totala vägbredden kommer inte att öka.

SJ: Hur många år kommer bygget att ta? kommer man bygga i etapper vissa delar?

Svar: Enligt Trafikverket kommer järnvägsutbyggnaden att ta 8 år. Efter det kan den föreslagna bebyggelsen uppföras och det komma med största sannolikhet att ske i etapper. Men var man börjar och hur många kvarter som startas upp då är inte möjligt att uttala sig om idag.

PR: Kan ni förtydliga hur huset är tänkt mellan framnäsbacken 22-28 och frösundaleden. Det ser väldigt trångt ut. Skulle inte skogen bevaras?

Svar: Det viktiga gröna stråket går längs med Frösundaleden fram till detta område. Delar av ”skogen” kommer att behöva tas ner för att möjliggöra bygget. Föreslaget hus ligger 4 meter från er fastighetsgräns, så anståndet mellan ert hus och nytt hus blir minst 25 meter.

LG: Den övergången som är tänkt från Framnäsbacken till Huvudsta sidan, förstår jag det rätt att det inte blir någon nivåskillnad där? Utgår den från nuvarande lekplatsområde? Kommer lekplatsområdet att vara kvar?

Svar: Det kommer vara en nivåskillnad vid övergången mellan Framnäsbacken och överdäckningen, men den kommer inte vara så stor. Den uppfyller de krav som finns på tillgänglighet, alltså en lutning som alla kan ta sig upp för oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Lekplatsområdet kommer inte kunna vara kvar, men det kommer att anläggas ett nytt lekområde inne på den föreslagna förskolans tomt vilken kan nyttjas under de tider förskolan inte bedriver verksamhet. Det ska även studeras om och var det kan finnas behov av nya lekplatser inom projektet.

​SJ: Vad händer för oss som bor på nybodagatan då, kommer vi in/ut på gatan?

Svar: Den östra delen av Ankdammsgatan kommer att vara öppen för trafik så att ni på Nybodagatan kan ta er in och ut.

PR: När blir allt detta klart?

Svar: Svårt att säga. Järnvägsutbyggnaden planeras ta 8 år enligt uppgifter från Trafikverket. Sen ska den i detaljplanen föreslagna bebyggelsen uppföras och det är väldigt svårt att säga i dagsläget vilken utbyggnadstakt det kommer vara.

KL: Omledningen av cykelstråket från tunneln till framnäsbacken och tillbaka till Huvudsta alle borde göras cykel, rullstolsvänligt. Hur?

SJ: Kommer man kunna gå med rullstol, barnvagn genom allén från skytteholmsparken upp på huvudstafältet. Du sa att man måste upp på överdäckningen, är det bara trappa då eller ramp också?

Svar: Den nya dragningen av cykelstråket är planerat så att alla, oavsett färdmedel, ska kunna ta sig fram.

A: Kommer det ta åtta år att bredda järnvägen bara i skytteholm? Eller totalt? Hur många år just i skytteholm?

A: Jag tycker ändå att ni måste kunna ge en prognos hur länge vi i Skytteholm ska leva i en jättearbetsplats. Ni har ju byggt ut järnvägen på andra platser.

Svar: Trafikverket bedömer i dagsläget produktionstiden till ca 8 år. För delen Skytteholm finns inga specifika tider angivna ännu. Trafikverket arbetar kontinuerligt med tidplaner givet projektets komplexitet och kommer att informera när detaljerad information finns.

SJ: inkluderar järnvägsanläggningen de nya stationerna i sundbyberg och huvudsta? Alltså kan man ta stationerna i bruk när de 8 åren järnvägsbygge är klara?

Svar: Ja, dock kan det ske en fördröjning på ca två år för driftsättningen av Huvudsta station.

A: Det brukar vara rätt mycket ljud från en station i form av utrop etc. Kommer detta att bli ett störande moment för dem som bor i de stora husen på Ankdammsgatan?

Svar: Högtalarutrop regleras genom kravställning på stationerna inom ramen för vidare projektering.

A: Jag har inte förstått om de nya spåren läggs på Skytteholmssidan eller Huvudstasidan eller om det blir ett nytt spår på varje sida?

Svar: Fyra nya spår byggs. Placering av befintliga och nya spår framgår av järnvägsplan Huvudsta-Duvbo, tillgänglig på Trafikverkets hemsida. www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/vi-bygger-och-forbattrar/Malarbanan-Tomteboda-Kallhall/Dokument-Malarbanan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

A: Vore intressant att få veta varför det inte gick att gräva ner spåren som i Sumpan.

Svar: I järnvägsutredningen utreddes flera lösningar med alternativa utformningar. Vid framtagande av utformning behöver Trafikverket förhålla sig till befintligheter och tekniska begränsningar för att skapa en fungerande spårgeometri för hela sträckan. I de underlag som ligger till grund för järnvägsplanen har detaljerad spårprojektering gjorts för att klara av att få plats med fyra spår genom ett så tätbebyggt område som Sundbyberg och Solna. Trafikverket har konstaterat att en sänkning av profilen skulle innebära stor påverkan på befintligheter som tunnlar och bebyggelser samt ekonomiska konsekvenser.

LB: Kommer ni att flytta några större, skyddsvärda träd som föreslås i MKBn? Var ska de i så fall placeras?

Svar: Det finns ett flertal träd som har värde och som kommer att behöva tas ner alternativt flyttas, men någon studie på om det är möjligt har inte gjort till samrådet utan det är något som Solna stad tittar på i det framtida arbetet.

KL: Menar ni att det nya punkthuset inte blir högre än Ankdammsgatan?

Svar: Ja, det nya huset intill trappan mellan Ankdammsgatan och överdäckningen föreslås vara 3 våningar högre än de befintliga höghusen, 12 våningar, som ligger i Skytteholmsparken.

​

​