Tillsammans för klimatet

Solnas påverkan på klimatet idag

Under 2021 var det totala utsläppet av växthusgaser inom Solna stads geografiska gränser 130 tusen ton koldioxidekvivalenter. Av detta kommer 99 000 ton från trafiken. Omräknat i växthusgasutsläpp per invånare motsvarar utsläppen under två ton koldioxidekvivalenter per Solnabo och år. Sedan år 1990 har utsläppen av växthusgaser inom Solna stads gränser minskat med ungefär trettio procent.

Det är framförallt trafiken som bidrar till växthusgasutsläpp inom Solna. Nästan åttio procent av alla växthusgasutsläpp inom Solna beräknas komma från transporter. Personbilstrafiken står för störst utsläpp av transporterna, följt av utsläpp från lastbilar.

Växthusgasutsläppen inom Solna stads geografiska område visar endast en liten del av det totala växthusgasutsläpp som invånarna, företagen och verksamheterna i Solna bidrar till globalt. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår utanför Solna stads och Sveriges gränser, genom konsumtion, utgör en växande andel av de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för Sverige motsvarar cirka tio ton
per person och år.

Förväntade klimatförändringar i Solna

Solna förväntas bli varmare i ett framtida förändrat klimat. Om växthusgasutsläppen globalt fortsätter som idag fram till 2100 beräknas årsmedeltemperaturen i Stockholms län vid slutet av seklet att ha stigit med cirka fem grader. Om utsläppen av växthusgaser istället minskar
globalt från och med år 2040 förväntas temperaturökningen i Stockholms län kunna stanna på cirka tre grader i snitt.

Till följd av ett förändrat klimat förväntas årsnederbörden i Stockholms län öka med mellan 20–30 procent mot slutet av seklet. Störst ökning i nederbörd förväntas ske under vinter och vår. Risken för kraftig och intensiv nederbörd förväntas öka med omkring 30 procent om utsläppen av växthusgaser fortsätter utan att begränsas.

När både nederbörd och temperatur ökar leder det till att flöden i vattendrag och sjöar förändras. Tillrinningen till vattendragen och sjöarna i Stockholms län förväntas att öka markant under vintern i ett framtida klimat. I samband med att nederbörd under vintern i högre grad kommer falla som regn istället för snö förväntas vårfloden försvinna och istället ersättas av ett högre flöde under vintern. Sommarmånaderna kommer att få betydligt lägre vattenflöden då avdunstningen ökar. Förändringen i klimatet leder även till att vattennivån i havet höjs. Det framtida medelvattenståndet för Östersjön i Stockholmsområdet förväntas, utifrån dagens kunskapsläge, öka med max 40 cm mot slutet av seklet.

Vilka är Solna stads viktigaste åtgärder för klimatet?

• Minska utsläpp från trafiken, genom satsning på tunnelbana och cykling m. m.
• Fjärrvärmen är idag till 99 % fossilfri, men den sista procenten är också viktig.
• Konsumtionen behöver bli mer hållbar – Solna stad ställer krav i sina egna upphandlingar och gör kampanjer som Tillsammans för klimatet för att engagera invånare. Det finns också ett nätverk för intresserade företag.

Tunnelbanan förlängs

Tunnelbanans gröna linje ska förlängas från Odenplan till Arenastaden i Solna. Det skapar fler resmöjligheter till några av Stockholms snabbast växande stadsdelar. 80 000 arbetsplatser och 11 000 bostäder ska byggas utmed sträckan. Trafikstart är 2028. Den som tar bilen till jobbet släpper ut mer än 20 000 gånger mer koldioxid än den som tar tunnelbanan eller pendeltåget (svenskkollektivtrafik.se).

Cykelbanor byggs ut

Vi bygger nya cykelvägar, men framför allt satsar vi på att uppgradera de befintliga cykelvägarna, med en stor satsning på cykelinfrastruktur runt om i staden. En person som har fem kilometer till arbetet kan minska sitt koldioxidutsläpp med cirka 400 kilogram per år och spara 2 400 kronor i bensinpengar, genom att vid 85 % av tillfällena välja att cykla till arbetet i stället för att köra bil (Källa: diva-portal.org).

Fler solceller i Solna

Solna stad har nyligen satt upp solceller på Ulriksdalsskolan, Ulriksdals ishall och Nya Järvaskolan och planerar för fler installationer. 100 kvm i bästa solläge ger el motsvarande en normalstor villas behov. (energimyndigheten.se)

Klimatneutrala resor och transporter

Växthusgasutsläpp från transporter är Solnas främsta klimatutmaning. Inom Solna stads geografiska gränser står transporter för nästan åttio procent av de totala växthusgasutsläppen. Resor och transporter är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan inom en kommunal organisation. För att nå stadens klimatmål behöver både antalet resor och transporter minska och en omställning ske från fossila till förnybara drivmedel.

I Solna lägger staden mycket fokus på att fortsätta bygga ut kollektivtrafiken med ny tunnelbana, ny pendeltågstation i Huvudsta och fler bussfiler, för göra det lättare att resa hållbart. Staden fokuserar också på att bygga nära kollektivtrafik. Idag har 96% av Solnaborna 400 meter eller kortare till kollektivtrafik. Samtidigt förbättras gång- och cykelbanorna, med syftet att det ska vara möjligt att nå hela staden lätt genom att promenera eller cykla (läs mer i Solna stads cykelplan).

För att främja en övergång från fossila till förnybara drivmedel underlättar staden utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar. Under de kommande åren kommer ett 40-tal publika laddstolpar sättas upp på allmän plats i staden. Solna stad arbetar också aktivt med att öka kunskapen bland fastighetsägare om hur de kan gå tillväga för att installera laddstolpar. Senast år 2030 ska allas Solnas verksamheter ha en fossilfri fordonsflotta och senast år 2035 ska 100% av upphandlingar med fokus på transporter, fordon och arbetsmaskiner ska ha klimatkrav.

Klimatneutral energiproduktion och energianvändning

All energianvändning har en klimatpåverkan. Den näst största utsläppskällan i länet är el- och fjärrvärmesektorn där utsläppen uppgick till 0,7 miljoner ton. I Solna är motsvarande siffra 17 000 ton, varav fjärrvärmen står för cirka 1 900 ton. Energianvändning är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. För att nå stadens klimatmål behöver energianvändningen både bli mer effektiv och
användning av förnybar energi öka.

I planeringen främjar staden utvecklingen av energieffektiva byggnader och infrastruktur, både under byggskedet och driftsfasen. Läs mer i vägledningen Mot ett hållbart Solna Pdf, 308 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 308 kB). Dessutom arbetar staden hela tiden med energieffektivisering i de fastigheter som staden äger eller där stadens verksamheter bedrivs och i de kommunaltekniska anläggningarna. Inom ramen för energi- och klimatrådgivningen erbjuds öretag, organisationer och privatpersoner i Solna stöd i sitt arbete med energieffektivisering. Läs mer om energi- och klimatrådgivningen. Senast år 2035 kommer 100% av upphandlingar som staden gör med fokus på IT-system, IT-utrustning och annat som drar energi ska ha klimatkrav.

För att öka användningen av förnybar el främjar Solna stad en fortsatt hög anslutningsgrad till klimatsmart och förnybar fjärrvärme och skapar förutsättningar för alternativa småskaliga förnybara energilösningar, som solenergi. Senast år 2040 ska staden köpa in klimatneutral förbrukningsel och senast år 2030 ska allt klimatskadligt köldmedium fasats ur de tekniska anläggningarna för idrottsverksamhet.

Klimatneutral livsmedels- och avfallshantering

Livsmedelshanteringen, från produktion till konsumtion, beräknas stå för omkring 25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan idag. Livsmedel är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. Även hantering, förbränning och transport av avfall ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Genom att istället förebygga eller återvinna avfall kan klimatpåverkan minska. För att nå stadens klimatmål behöver klimatpåverkan från livsmedels- och avfallshanteringen i staden minimeras.

För att minimera klimatpåverkan från avfallshanteringen fokuserar staden på att bland annat möjliigöra ökad materialåtervinning bland hushåll, verksamheter och företag vid ny- och ombyggnation. Staden fortsätter att utveckla och erbjuda mobila avfallstjänster (exempelvis mobil miljöstation) till stadens invånare. Läs mer om avfallstjänster på sidorna om avfall).

Staden kommer de kommande åren även lägga särskilt fokus på att avfallshanteringen i stadens egna verksamheter. Staden ska också vid inköp av varor och tjänster, där det är relevant och möjligt, ställa krav på materialåtervinning, återbruk och avfallsminimering.

För att minimera klimatpåverkan från livsmedelshantering i staden har staden tagit fram en strategi för hållbar och hälsosam mat i stadens verksamheter. Dessutom ska 100% av relevanta upphandlingar med fokus på livsmedel ska ha klimatkrav senast år 2035. Staden ska framåt i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på klimatet, sett utifrån hela livsmedelskedjan och individens behov.